Många styrelser och fastighetsägare tror att elanslutningen sätter taket för hur många laddplatser de kan erbjuda. Med dynamisk lastbalansering är taket betydligt högre än de flesta tror, utan att huvudsäkringen behöver röras.
Frågan har blivit akut för fler än tidigare. Sedan hemmaladdningslagen trädde i kraft den 29 maj kan boende i flerbostadshus begära en laddpunkt på sin parkeringsplats, och styrelsen kan bara neka med befogad anledning. Då duger det inte att elen “tar slut” efter fem laddboxar. Här förklarar vi vad dynamisk lastbalansering är, hur den fungerar och vilka frågor ni bör ställa innan ni väljer lösning.
Vad är dynamisk lastbalansering?
Dynamisk lastbalansering innebär att ett styrsystem i realtid fördelar fastighetens tillgängliga el mellan laddboxarna. Systemet mäter löpande hur mycket el resten av fastigheten använder och anpassar laddeffekten automatiskt efter det.
Tänk på fastighetens elanslutning som en vattenledning med fast diameter. Hissar, tvättstugor, belysning och ventilation dricker ur samma ledning som laddboxarna. Utan styrning riskerar allt att vilja rinna samtidigt, och då löser huvudsäkringen ut. Dynamisk lastbalansering fungerar som en intelligent kran: den vet hela tiden hur mycket som är kvar i ledningen och ger laddboxarna exakt det utrymmet, varken mer eller mindre. Konsekvensen är det viktiga: ni kan erbjuda laddning på många fler parkeringsplatser än vad anslutningen “borde” klara på pappret.
Effekt och energi är inte samma sak
För att förstå varför lastbalansering lönar sig behöver man hålla isär två begrepp som ofta blandas ihop. Energi, mätt i kilowattimmar, är den totala mängden el bilarna laddar, som vattnet som runnit ur kranen under en månad. Effekt, mätt i kilowatt, är hur mycket el som används i ett givet ögonblick, som hur hårt kranen är öppnad just nu.
Bilarna behöver en viss mängd energi varje dygn, det går inte att förhandla bort. Men effekten, alltså när och hur snabbt energin tas ut, går att styra helt. Och det är effekten som avgör om huvudsäkringen räcker, hur stort nätabonnemang ni behöver och vad framtida effektavgifter landar på. Allt fler elnätsbolag inför effekttariffer, där er högsta uppmätta effekt påverkar månadskostnaden direkt. Vi har skrivit mer om det i vår guide om effekttariffer.
Skillnaden mellan statisk och dynamisk lastbalansering
Statisk lastbalansering sätter en fast gräns: en viss mängd effekt reserveras för laddning, oavsett vad fastigheten gör i övrigt. Det är driftsäkert men slösaktigt. Gränsen måste sättas med god marginal för fastighetens värsta timme, och den marginalen står oanvänd nästan hela dygnet.
Dynamisk lastbalansering mäter i stället fastighetens faktiska förbrukning, sekund för sekund. Mitt på natten, när huset sover, får laddboxarna nästan hela anslutningen. En kall vardagkväll när spisar och ventilation går för fullt får de mindre. Samma anslutning, betydligt mer laddning. För enstaka laddboxar på en villa räcker ofta det statiska. För föreningar och fastigheter med tio laddpunkter eller fler är dynamisk balansering i praktiken en förutsättning.
Räkna själv: därför räcker elen till fler bilar än ni tror
Siffrorna här är grundläggande elteknik och går att räkna om för er egen fastighet. En laddbox som laddar med 11 kW drar 16 ampere per fas. Tjugo laddpunkter som laddar för fullt samtidigt skulle alltså kräva 320 ampere per fas, mer än de flesta flerbostadshus har i total huvudsäkring.
Men bilarna behöver inte full effekt hela tiden. En elbil som körs 1 500 mil per år behöver i genomsnitt cirka 8 kilowattimmar per dygn, räknat på ungefär 2 kilowattimmar per mil. En bil som parkeras klockan 18 och hämtas klockan 07 har tretton timmar på sig att fylla det behovet. Även med en bråkdel av full effekt är varje bil klar långt före morgonen. Det är exakt detta dynamisk lastbalansering utnyttjar: systemet fördelar den kapacitet som faktiskt är ledig över alla anslutna bilar, och alla är laddade när de behövs. Ingen ny servisledning, inget större nätabonnemang “för säkerhets skull”.
Smart schemaläggning tar det ett steg längre
Moderna styrsystem kan mer än att fördela effekt jämnt. Bilar som står hela natten behöver inte ladda direkt vid ankomst klockan 17, när både fastigheten och elnätet har sin dyraste timme. Systemet kan flytta laddningen till natten, när kapaciteten är ledig och elpriset ofta lägre. Samma energi levereras, men effekttoppen kapas.
Systemen kan också prioritera. En förening med poolbil, ett fastighetsbolag med servicefordon eller en granne med akut behov kan ges förtur, medan övriga bilar laddar när utrymme finns. Fråga hur styrsystemet hanterar schemaläggning och prioritering innan ni väljer lösning. Och ställ följdfrågan: fungerar funktionerna även om ni byter operatör? Svaret hänger ihop med nästa avsnitt.
Håll kontrollen: lastbalanseringen kan låsa in er
Dynamisk lastbalansering är mjukvara, och den avgörande frågan är var mjukvaran bor och vem som kontrollerar den. Om styrningen sker i laddboxtillverkarens stängda molntjänst är hela er anläggning beroende av den leverantören. Höjs avgifterna i efterhand kan ni inte byta operatör utan att byta ut styrningen, i värsta fall hårdvaran. Föreningen äger anläggningen, men någon annan håller i nyckeln.
Om styrningen i stället kommunicerar via öppen OCPP, en öppen kommunikationsstandard, kan vilken operatör som helst ta över driften av samma hårdvara. Då kan ni konkurrensutsätta drift och priser under anläggningens hela livslängd. Ställ därför alltid frågan innan ni skriver på: fungerar lastbalanseringen med full funktion om vi byter operatör? Vi har förklarat vad öppen OCPP innebär i praktiken och beskrivit den dolda inlåsningen i Sveriges laddnät.
Vanliga frågor om dynamisk lastbalansering
Laddar bilen långsammare med lastbalansering?
Enskilda stunder, ja. Sett över en natt, nej. Bilen står parkerad många gånger längre än den behöver för att fylla dygnsbehovet, så i praktiken är den fulladdad på morgonen ändå.
Fungerar dynamisk lastbalansering med alla laddboxar?
Nej, och det är en av de viktigaste kontrollfrågorna. Vissa fabrikat kräver att styrningen sker i tillverkarens egen molntjänst, vilket binder er till en leverantör. Välj laddboxar som kommunicerar via öppen OCPP så fungerar lastbalanseringen oavsett vilken operatör ni anlitar.
Kan vi börja smått och bygga ut senare?
Ja, det är en av de största fördelarna. Maxgränsen för anläggningen ligger fast och systemet fördelar om kapaciteten när fler laddpunkter ansluts. Ni tar investeringen i takt med att behovet växer.
Vad kostar dynamisk lastbalansering?
Det beror på anläggningens storlek och fastighetens förutsättningar. Men ställ kostnaden mot alternativet: en uppgraderad elanslutning och ett större nätabonnemang i femton år eller mer.
Så hjälper vi till med lastbalansering
Varje fastighet har sina egna förutsättningar: huvudsäkringens storlek, elcentralens placering, antal parkeringsplatser och hur elbehovet ser ut i dag. Vi finns i Helsingborg och gör kostnadsfria platsbesök där vi räknar på er faktiska anläggning, inte på en schablon. Läs mer om laddlösningar för BRF, samfälligheter och fastighetsbolag, eller begär en offert och kostnadsfri genomgång.
