2025-12-104 | Av: August Mazetti, Affärsutvecklingsansvarig, LaddaTillsammans
Lästid: 7 minuter
I många fastighetsbolag ser mönstret likadant ut: en hyresgäst hör av sig och berättar att tjänstebilsflottan byts till el, en logistikaktör vill börja ladda lätta lastbilar vid lastportarna eller en kommun ställer krav på laddning i nästa upphandling. Reaktionen blir ofta ett stressat “oj, nu måste vi fixa laddning” – ett ad-hoc-projekt vid sidan av allt annat.
Vid slutet av 2025 är det arbetssättet inte längre hållbart. Laddinfrastruktur är på väg att bli lika självklar infrastruktur som fiber och mobilnät – och den fastighetsägare som fortfarande agerar reaktivt riskerar både onödiga kostnader och sämre värdeutveckling.
Läget i Sverige 2025: laddbart är nya normalfallet
Under 2025 har elektrifieringen i Sverige tagit tydliga steg från nisch till norm. Power Circles statistik visar att Sverige under hösten passerade en viktig tröskel: drygt 722 000 laddbara personbilar rullar nu på vägarna, motsvarande omkring 15 procent av hela personbilsflottan.
Nyregistreringarna visar ännu tydligare vart vi är på väg. Trafikanalys och Mobility Sweden rapporterar att omkring två tredjedelar av alla nya personbilar som registreras under 2025 är laddbara – elbilar eller laddhybrider. I månader som september, oktober och november ligger andelen runt 60–66 procent, med elbilar på ungefär 35–40 procent och laddhybrider på 25–30 procent.
Trafikanalys korttidsprognos för vägfordonsflottan 2025–2028 utgår ifrån att detta inte är en tillfällig topp utan en ny nivå. I prognosen antas laddbara bilar stå för cirka 61 procent av alla nyregistrerade personbilar 2025 och fortsätta upp mot drygt 70 procent 2028. Samtidigt ökar andelen laddbara bilar i trafik från ungefär 13 procent idag till 23 procent 2028, och Sverige når omkring en miljon laddbara personbilar redan 2027.
För en fastighetsägare betyder det här att en växande del av de fordon som faktiskt använder era parkeringsplatser, lastgårdar och garage under resten av 2020-talet kommer att vara laddbara – oavsett konjunktur och skiftande stöd.
Global utveckling: elektrifieringen är inte ett svenskt särintresse
Den utveckling ni ser i era svenska fastigheter speglar en global rörelse. Internationella energiorganet IEA konstaterar i sina analyser 2025 att elbilar nu står för över en femtedel av den globala nybilsförsäljningen, och att elbilsförsäljningen fortsätter att växa kraftigt. Prognosen är att elbilar under 2025 passerar 20 miljoner sålda bilar globalt, vilket innebär att mer än var fjärde ny bil i världen är eldriven.
I IEAs scenarier fortsätter den kurvan uppåt. Till 2030 bedöms elbilar kunna stå för runt 40 procent av den globala nybilsförsäljningen i ett scenario med nuvarande beslutade styrmedel, och över 50 procent 2035. Det är alltså inte bara Sverige som ställer om – hela den marknad där era hyresgäster verkar ritas om.
I EU förstärks riktningen av tydliga regler. För personbilar och lätta transportbilar gäller att de genomsnittliga CO₂-utsläppen från nya fordon ska ner till noll från 2035, vilket i praktiken innebär att nybilsförsäljningen styrs mot eldrift och andra nollutsläppslösningar.
För tunga lastbilar har unionen beslutat om kraftigt skärpta utsläppskrav: nya tunga fordon ska ha 45 procent lägre utsläpp 2030, 65 procent 2035 och 90 procent 2040 jämfört med 2019. För stadsbussar går det ännu snabbare, med mål om i princip helt utsläppsfria nya stadsbussar till 2035.
För logistik-, industri- och handelsfastigheter innebär det här att allt fler lätta och tunga fordon som trafikerar era terminaler, ramper och lastgårdar kommer att behöva laddning på plats – inte som ett önskemål, utan som en förutsättning för att hyresgästen över huvud taget ska kunna bedriva sin verksamhet effektivt.
Laddinfrastruktur som direkt värdedrivare
När laddning diskuteras hamnar fokus ofta på själva laddintäkten per kWh. Men ur ett fastighetsperspektiv är de stora pengarna ofta indirekta: högre attraktivitet, bättre uthyrningsgrad och starkare förhandlingsläge.
På bostadssidan visar forskningen att marknaden redan prissätter tillgången till laddning. En studie publicerad i tidskriften Nature Sustainability 2023, baserad på ett mycket stort antal bostadstransaktioner i Kalifornien, visar att bostäder i närheten av publika laddstationer i snitt säljs för cirka 3,3 procent högre pris än jämförbara bostäder utan laddning i närområdet. Det är en annan marknad än den svenska, men mekanismen är relevant: köpare är beredda att betala mer när vardagslogistiken blir enklare.
På den kommersiella sidan är signalen ännu tydligare. CBRE konstaterar i en analys från 2025 att installation av laddinfrastruktur kan höja värdet på kommersiella fastigheter med upp till 15 procent, enligt en rapport från Urban Land Institute. Det handlar inte bara om att ladda hyresgästernas fordon, utan om att skapa en modern, attraktiv och konkurrenskraftig produkt på en marknad där transport och mobilitet blir allt mer eldriven.
I en annan CBRE-studie om kontorsmarknaden framgår att ungefär 70 procent av “prime offices” i USA redan har laddmöjlighet, och att 30–40 procent av de större hyresgästerna aktivt föredrar kontor med elbilsladdning framför objekt utan. Laddning är med andra ord på väg att normaliseras som hygienfaktor i moderna kontors- och blandfastigheter, ungefär som fiber drogs in för tio–femton år sedan.
Logistikfastigheter ligger inte långt efter. En växande mängd internationella analyser pekar på att depåladdning för lätta lastbilar och eldrivna tunga fordon snabbt seglar upp som en av de viktigaste konkurrensfördelarna för terminaler och distributionshubbar. De fastigheter som kan erbjuda en lösning där effekt, elsystem och gårdslogistik håller ihop blir betydligt mer attraktiva för både befintliga och framtida hyresgäster.
Varför reaktivt arbetssätt blir dyrt
Tekniskt går det nästan alltid att “klämma in” några laddare i efterhand. Problemet är helhetsekonomin när reaktiva beslut staplas på varandra över tid.
Forskning och pilotprojekt från bland annat det amerikanska energilaboratoriet NREL visar att oplanerad laddning riskerar att ge höga effekttoppar, dyra nätabonnemang och behov av omfattande förstärkningar i serviser och interna distributionsnät. När laddningen istället integreras i byggnadens energisystem redan i planeringsskedet – med laststyrning, möjlig samverkan med solceller och energilager och genomtänkt fördelning av säkringar – kan samma antal fordon laddas med mindre installerad effekt.
Översatt till fastighetsvardag innebär det här bland annat att spontana efterinstallationer ofta leder till:
-
extra schakt i färdig mark för att dra fram kablar till ramper och parkeringar,
-
ombyggnad av redan trånga ställverk och undercentraler när laddprojekten växer,
-
fler avbrott, driftstörningar och störningar för hyresgästerna än nödvändigt.
Var och en av dessa åtgärder kan verka rimlig när man står mitt i ett akut laddprojekt. Men över en hel portfölj blir kostnaden för att gång på gång agera i sista stund både hög och svår att ta ut i hyra. Samtidigt sitter man ofta kvar med en lösning som inte är optimalt dimensionerad för den laddprofil som hyresgästernas fordonsflotta faktiskt skapar.
Vad säger 2025 om 2030–2035 för fastigheter?
Om vi tar Trafikanalys och IEAs analyser på allvar sätter 2025 en ganska tydlig spelplan för fastighetsägare:
I Sverige förväntas laddbara personbilar öka från cirka 13 procent av beståndet idag till drygt 20 procent inom tre år, och nybilmarknaden stabiliserar sig runt minst 60–70 procent laddbara bilar.
Globalt ser IEA hur elbilar redan rör sig mot över 25 procent av nybilsmarknaden under 2025, på väg mot omkring 40 procent 2030 i ett scenario där inga nya stora styrmedel läggs till.
EU:s regelverk för tunga fordon innebär att stora delar av den tunga trafik som idag är dieselberoende måste ersättas av nollutsläppsfordon mellan 2030 och 2040, vilket driver fram elektrifiering av flakbilar, distributionsbilar, stadsbussar och långtradare.
Tillsammans pekar detta på en vardag mot slutet av 2020-talet och början av 2030-talet där:
-
en betydande andel av bilarna kopplade till bostads- och kontorsfastigheter behöver kunna laddas på plats,
-
allt fler logistik- och industrikunder behöver depåladdning, både för lätta och tyngre fordon,
-
hyresgäster i upphandlingar och förhandlingar förutsätter att laddning är löst – man vill inte “uppfinna det” i efterhand.
I den världen är frågan inte om ni ska erbjuda laddning, utan hur väl förberedd varje enskild fastighet är för en hög andel laddbara fordon.
Från “projekt” till portföljstrategi
För ett fastighetsbolag med långsiktigt ägarperspektiv är slutsatsen av 2025 års fakta ganska konkret.
För det första behöver laddning flyttas från enskilda projekt till portföljnivå. Ni sitter i princip med en ny typ av infrastruktur som ska rullas ut över tid, där stommen – effekt, ställverk, kanalisation, reserverade ytor – ofta är den stora investeringen, medan själva laddarna kan rullas ut stegvis. Den ekonomiskt smarta strategin är att dimensionera stommen utifrån var ni bedömer att fastigheten behöver ligga 2030 eller 2035, inte bara utifrån de första tio laddplatserna.
För det andra behöver laddning vävas in i affären. I bostadsbeståndet handlar det om att säkra att föreningar och hyresgäster kan följa med i bilflottans utveckling utan nya stora ombyggnader vart tredje år. I kommersiella fastigheter handlar det om att använda laddinfrastrukturen för att öka hyror, minska vakans och kunna säga ja till hyresgäster med egna elektrifieringsmål – från stora tjänstebilsflottor till dagligvarulogistik och citydistribution.
För det tredje blir data och drift avgörande. Smart laststyrning, uppföljning av effekttoppar och integration med fastighetens övriga energisystem är inte “nice to have”, utan en förutsättning för att laddningen ska fungera utan att äta upp nätavgifter och marginaler. Här är det en tydlig fördel att ta höjd redan i projekteringen, så att rätt mätning, styrning och IT-infrastruktur finns från start.
2026 är ett bra år att gå från reaktiv till strategisk
När vi summerar 2025 är bilden klar: laddbara fordon är redan en betydande del av fordonsflottan, både globalt och i Sverige, och allt pekar på en fortsatt snabb ökning under resten av detta decennium. Samtidigt är det långt ifrån alla fastigheter som är strukturellt förberedda för den verkligheten.
För fastighetsbolag som vill ligga steget före är 2026 ett bra “år noll” för en mer professionell strategi:
-
kartlägg hur stor del av beståndet som realistiskt behöver laddning till 2030–2035,
-
identifiera vilka noder – logistiklägen, större kontorskluster, parkeringsanläggningar – där laddning är affärskritisk,
-
bygg en standard för hur ni förbereder fastigheter med ställverk, kanalisation och ytor så att ni kan rulla ut laddare snabbt när hyresgästernas behov kommer.
Den stora skillnaden mellan att vara först och sist är inte bara image, utan ekonomi. Den som planerar laddning portföljmässigt kan kombinera investeringar, utnyttja skalfördelar, minimera ombyggnationer och samtidigt bygga ett tydligt mervärde i hyresgästens ögon. Den som väntar tills hyresgästen ringer riskerar att betala mer, störa mer – och ändå få en tekniskt sämre lösning.
Sammanfattning
Sammanfattningen är enkel. 2025 visar tydligt att laddbara fordon blir nya normalfallet. För fastighetsbolag som vill ligga före utvecklingen är det nu läge att gå från enstaka projekt till en genomtänkt laddstrategi för hela portföljen.
Den fastighetsägare som planerar laddning portföljmässigt kan sänka omställningskostnader, stärka intäkter och bli mer attraktiv för hyresgäster som själva ställer om. Den som väntar tills hyresgästen ringer riskerar att betala mer, störa mer och ändå få en lösning som inte är optimal.
Kontakta August Mazetti för att diskutera just era behov och förutsättningar
