Laddstolpar för föreningar – kostnader, val, drift och regler

Laddstolpar blir snabbt en naturlig del av boendemiljön när fler skaffar elbil. För styrelser handlar det om att förstå behov, teknik, ekonomi och ansvar i rätt ordning. Den här guiden ger en stabil grund för att fatta ett beslut som fungerar både i dag och på sikt.

Grannar samtalar vid en laddstolpe i en BRF eller samfällighet

Det här behöver ni veta om laddstolpar

Laddstolpar är fristående laddpunkter som passar föreningar och samfälligheter med parkeringar där flera användare ska dela infrastrukturen. Kostnaden beror främst på markarbete, elkapacitet och driftsmodell. En trygg lösning bygger på rätt teknik, korrekt dimensionering och ett avtal som säkrar drift och support över tid.

Vad är en laddstolpe?

En laddstolpe är en fristående laddpunkt som placeras på parkeringsytor där många delar infrastrukturen. Den passar särskilt bra när parkeringen är öppen, större eller utspridd, eller när föreningen vill ha en enhetlig och robust lösning med tydlig ägarstruktur. I tätare garage eller carportar räcker ofta en laddbox, men på öppna ytor är stolpen ett bättre val både för hållbarhet och skalbarhet.

Egenskap Laddbox (Väggmonterad) Laddstolpe (Markmonterad)
Placering Bäst för garage eller carportar med befintliga väggar/pelare. Bäst för öppna parkeringsplatser utomhus.
Installation Oftast billigare då vi nyttjar befintlig infrastruktur. Kräver ofta markarbete (grävning) och fundament.
Robusthet Skyddad av tak/vägg. Byggd för att tåla väder, vind och påkörning.
Flexibilitet Låst till väggens placering. Kan placeras fritt för att betjäna 2-4 p-platser samtidigt.
Prisnivå $ (Lägre startkostnad) $$ (Högre startkostnad p.g.a. markarbete)

Skillnaden mellan laddstolpar och laddboxar

Laddstolpar är byggda för publika och semipublika miljöer. De tål väder, slitage och hög användning, och de erbjuder tydligare möjligheter för kabelhantering och mätning. Laddboxar är ofta billigare att installera men kräver vägg- eller fasadmontering och passar bäst där få delar systemet. För föreningar med många platser vinner laddstolpen på driftsäkerhet och ordning i anläggningen.

Hur många laddstolpar behöver vi?

Det första steget är att bedöma både dagens behov och en rimlig prognos för tre till fem år. De flesta föreningar börjar med 10–20 procent av platserna beroende på efterfrågan. Det viktiga är att infrastrukturen byggs så att ni kan skala upp utan att behöva göra om installationen. En teknisk förstudie ger svar på hur många platser som kan aktiveras direkt och hur mycket som kan byggas ut senare.

Vad påverkar kostnaden mest?

Kostnaden styrs av tre huvudfaktorer: markarbete, elkapacitet och val av hårdvara. En typisk BRF- eller samfällighetsinstallation består av:

  • grundinfrastruktur (kablar, rör, säkringar)

  • markarbete eller fundament

  • laddstolpar

  • driftsättning och mätning

En tumregel för 2025 är att kostnaden per laddpunkt ofta landar mellan 15 000 – 35 000 kr exklusive moms, före bidraget dras av.

Den löpande kostnaden beror på support, service och hur förbrukning debiteras. Kostnaden varierar kraftigt mellan anläggningar, men det är alltid bättre att investera i en lösning som fungerar över tid än att jaga lägsta pris i installationen. Läs gärna mer om “Ladda bilen”-bidraget på Naturvårdsverket.

Effektavgifter och effekthantering

Effektavgifter kan bli en av de största kostnadsdrivarna i en anläggning med laddstolpar. Med ett smart lastbalanseringssystem styrs effektuttaget så att föreningen undviker onödiga toppar som påverkar avgifterna. Det handlar både om att hålla nere kostnader och om att skydda el-anläggningen från överbelastning. En teknisk genomgång visar hur mycket kapacitet som finns i dag och vad som krävs för framtida expansion.

Effekttoppar och effekttariffer

Laddstolpar i BRF och samfälligheter

Att installera laddstolpar i en samfällighet skiljer sig juridiskt från en bostadsrättsförening. Den vanligaste frågan vi får är: “Får vi installera laddboxar enligt vårt anläggningsbeslut?”

Tidigare krävdes ofta en kostsam lantmäteriförrättning för att ändra anläggningsbeslutet, men rättsläget har klarnat betydligt.

Råda Portar-domen och vad den betyder för er

Tack vare den prejudicerande domen (Högsta domstolen Ö 5677-21, “Råda Portar”) är det nu enklare för samfälligheter. Domen slog fast att installation av laddinfrastruktur kan ses som ett utförande och drift av gemensamhetsanläggningen.

Detta innebär ofta att:

  1. Nytt anläggningsbeslut behövs inte alltid: Om er anläggning avser parkering eller garage, kan installation av laddboxar rymmas inom befintligt beslut.

  2. Stämmobeslut räcker: Oftast räcker det med en majoritet på en årsstämma för att klubba igenom investeringen.

  3. Lantmäteriet: Om ni är osäkra hjälper vi på LaddaTillsammans er att tolka ert nuvarande anläggningsbeslut innan vi startar projektet.

Slutsats: Låt inte byråkratin skrämma er. Vi har hjälpt dussintals samfälligheter att navigera rättsprocessen snabbt och kostnadseffektivt.

Drift och långsiktigt ägande

En laddlösning är inte färdig vid installation. Driften är en central del av helheten och påverkar hur nöjda användarna är och hur mycket arbete som hamnar hos styrelsen. Det handlar om support, service, avläsningar, debitering och kontinuerlig uppdatering. Här är det klokt att välja en modell där leverantören tar ett tydligt ansvar så att anläggningen fungerar i vardagen utan att belasta förvaltningen. Har du frågor om drift och långsiktigt ägande?

FÖR STYRELSEN: Checklista för INSTALLATION AV LADDSTOLPAR

  • Bedöm behovet i dag och om tre år

  • Säkerställ juridik för BRF eller samfällighet

  • Gör en teknisk förstudie

  • Ta in flera lösningsförslag

  • Jämför driftansvar, inte bara installation

  • Utred effektfrågor och lastbalansering

  • Säkerställ tydlig kostnadsfördelning

  • Planera för skalbarhet

  • Besluta utifrån helhet, inte hårdvara

Installation av laddstolpar

Installationen börjar med en teknisk förstudie där elkapacitet, markdragning och säkerhetskrav analyseras. Därefter genomförs installationen i tre steg: infrastruktur, montering och driftsättning. När anläggningen är igång ska den besiktigas och uppdateras så att mätning och debitering fungerar korrekt. Rätt partner gör processen enklare för styrelsen och minskar risken för förseningar eller fel.

INSTALLERADE LADDPUNKTER ​
0 +
GENOMFÖRDA INSTALLATIONER ​
0 +
KOMMUNER I SVERIGE
0 +

Bidrag

Optimera er investering med Ladda bilen-bidraget från Naturvårdsverket! Få upp till 50% i stöd för installation av laddstolpar och laddboxar. LaddaTillsammans hjälper er BRF, samfällighet eller ert företag genom hela ansökningsprocessen för att maximera ert bidrag.

Vanliga frågor om laddstolpar för BRF och samfällighet

Vem betalar för elen när vi laddar?

Det ska vara rättvist. Den som laddar betalar för sin egen förbrukning via en app eller på hyresavin. Föreningen behöver inte agera mellanhand eller riskera ökade elkostnader för de som inte har elbil.

Måste vi höja huvudsäkringen för fastigheten?

Oftast inte. Med vår dynamiska lastbalansering känner systemet av hur mycket el fastigheten använder i övrigt (tvättstugor, hissar, belysning) och ger laddboxarna det utrymme som finns kvar. Detta skyddar huvudsäkringen från att gå, även när alla laddar samtidigt.

Hur lång tid tar installationen?

Från godkänd offert till driftsatt anläggning tar det normalt 4–8 veckor. Själva installationsarbetet på plats går oftast snabbt (några dagar), men leveranstider och eventuellt grävarbete kan påverka tidsplanen.

Kan vi ta betalt av gäster som laddar?

Ja, våra system stödjer publik laddning om ni önskar det. Ni kan sätta ett högre pris för gäster som skannar en QR-kod, vilket kan bli en inkomstkälla för föreningen.